halv två

Klockan är halv två.Halv två på natten. Är jag vaken?
 
Jag lutar tillbaka huvudet och tittar på den hjärtformade ljuslyktan som hänger ner från taket i dörröppningen. 
den börjar sakta snurra för att sedan snurra fortare och fortare tills det knappt syns att den snurrar längre. 
Den lyfter, ja den flyger nu. Och om jag inte har fel så sitter det en liten figur i själva lyktan, som för övrigt skimrar i någon rödlila nyans. Inte skymrar, lyser. 
Den kommer mot mig, flygande, lysnade och nästan magisk. 
Den lilla figuren sträcker ut sin hand mot mig. Min arm lyfts nästan av sig själv och hans lilla hand tar tag i mitt pekfinger. Jag blir lika liten som honom. Nu sitter vi båda i hans ljuslykta. 
Den flyger ut genom fönstret och omfamnas av den varma och stjärnklara sommarnatten. Vi flyger över staden och bara tittar ner på lamporna, ljusen och rörelsen. Vi flyger under himlen och bara tittar upp på stjärnorna, natten och stillheten. 
Att dessa två olika saker kan ge ett sådant lugn hos en. Kan få en att slappna av. kan få en att må relativt bra. 

.. 
Kanske dags att gå och borsta tänderna.